Siklöja

Den silverfärgade siklöjan är besläktad med laxen. Den trivs i höljor i våra insjöar. Den förekommer även i hav.

Vad gäller utseendet liknar siklöjan en liten sik. Hakan hjälper vid identifieringen: underkäken på siklöjan är längre än överkäken, medan sikens överkäke är längre. Skillnaden mellan siklöjan och strömmingen är däremot siklöjans fettfena.

Siklöjan är en stimfisk och dess årliga beståndsväxlingar kan vara betydliga. Siklöjan leker på hösten och siklöjrommen anser vara en delikatess.

Siklöjan är den viktigaste fångsten bland yrkesfiskarna i Insjö-Finland. Den fångas med trålare på sommaren och med ryssjor på vintern. De bästa fångsterna får man innan vattnen frusit till. Fjällen på siklöjan är mjuka något som gör den lätt att behandla, även om det krävs både tid och skicklighet för att rensa de mycket små siklöjorna.

Siklöjeköttet är fett, vitt och har en mild smak.

Siklöjan kan köpas hel, rensad, rökt, halstrad eller exempelvis friterad eller i filéer. Den traditionella finska kalakukko tillrätts av siklöjor. Det finns till buds även helkonserver av olika slag.

På samma sätt som strömmingen kan siklöjan lagas på många sätt. Många anser att siklöjan smakar bäst rökt eller stekt på pannan..